Värdebaserad uppföljning av bröstcancervård – analys från en förstudie inom Sveus i samverkan med Regionalt Cancercentrum Stockholm-Gotland

pdfLadda hem rapporten

Som ett led i Sveus arbete med utveckling av nya uppföljningssystem har analyser utförts på historiska data. Denna rapport presenterar delar av de analyser som utförts i en förstudie för utveckling av ett uppföljningssystem för bröstcancer. Rapporten är framtagen av Sveus expertgrupp bestående av medlemmar från deltagande landsting, berörda specialitetsföreningar kvalitetsregister och patientföreningar. Arbetet har koordinerats av forskningsbolaget Ivbar Institute i samverkan med Regionalt Cancercentrum (RCC) Stockholm Gotland.

Rapporten fokuserar på variationer i bröstcancervårdens hälsoutfall och resursåtgång mellan landsting/regioner (vidare kallad landsting) och sjukhus (vidare kallad vårdgivare). Analyserna är baserade på data från såväl landstingens patientadministrativa system (PAS), kvalitetsregister (Nationellt kvalitetsregister för bröstcancer) och Statistiska centralbyrån. Studiepopulationen utgörs av 6 196 patienter som diagnosticerades med primär bröstcancer under 2009 och 2010 i Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen, Landstinget i Uppsala län eller Landstinget Dalarna. Resultaten har justerats utifrån behandlade patienters medicinska och demografiska förutsättningar (s.k. casemix-justering), i syfte att möjliggöra jämförbarhet mellan vårdgivare och landsting.

Analyserna har påvisat statistiskt signifikanta skillnader i hälsoutfall och resursåtgång inom svensk bröstcancervård och att en del av dessa skillnader kan förklaras av skillnader i patientsammansättning (casemix). Denna förstudie har visat att ett värdebaserat uppföljningssystem för bröstcancer är möjligt att driftsätta på Sveus analysplattform vilket möjliggör ny och viktig uppföljning av bröstcancervården:

  1. Resursmått kan ställas i relation till resultatmått och jämföras mellan vårdgivare vilket påvisat stora skillnader
  2. Resultaten kan justeras för patientsammansättning (casemix) vilket visade sig påverka jämförelsen av hälsoutfall och resursåtgång mellan vårdgivare

Sammanfattning av de viktigaste resultaten

Hälsoutfall

Statistiskt signifikanta avvikelser mellan vårdgivare avseende överlevnad

  • Till exempel varierade observerade värden för 5-årsöverlevnad i intervallet 75-90%.

Statistiskt signifikanta avvikelser mellan vårdgivare avseende sjukdomsfri överlevnad under 2 år

  • Observerade värden varierade i intervallet 86-96%.

Resursförbrukning

Statistiskt signifikanta skillnader mellan landsting och vårdgivare med avseende på besök i slutenvård

  • Till exempel 16% fler slutenvårdsdygn hos vårdgivare inom Stockholms läns landsting jämfört med genomsnittet, justerat för casemix.
  • Till exempel 17% färre slutenvårdsdygn hos vårdgivare inom Västra Götalandsregionen jämfört med genomsnittet, justerat för casemix.

Statistiskt signifikanta skillnader mellan landsting och vårdgivare med avseende på primärvård

  • Till exempel 111% fler besök hos vårdgivare inom Landstinget Dalarna jämfört med genomsnittet, justerat för casemix.
  • Till exempel 9% färre besök hos vårdgivare inom Stockholms läns landsting jämfört med genomsnittet, justerat för casemix.

Statistiskt signifikanta skillnader mellan landsting och vårdgivare med avseende på specialiserad öppenvård

  • 21% fler besök hos vårdgivare inom Stockholms läns landsting jämfört med genomsnittet, justerat för casemix.
  • 43% färre besök hos vårdgivare inom Landstinget Dalarna jämfört med genomsnittet, justerat för casemix.

Behandlingsprocess och övriga processmått

Stor spridning mellan vårdgivare med avseende på ledtider

  • Till exempel varierade tiden från diagnos till operation mellan 15 och 40 dagar för 80% av patienterna.

Stora skillnader mellan vårdgivare med avseende på bröstbevarande kirurgi

  • Observerade värden varierade i intervallet 38-63%.

Rekommendationer 

I denna förstudie inom Sveus har fyra områden identifierats som särskilt kritiska för att skapa förutsättningar för en kontinuerligt förbättrad bröstcancervård i Sverige. Dessa är uppdelade i två kategorier: Utveckling av bröstcancervårdens uppföljning respektive utveckling av bröstcancervårdens ledning och förbättringsarbete.

Utveckling av bröstcancervårdens uppföljning:

  • Driftsättning av uppföljningssystem av bröstcancer på Sveus analysplattform.  En driftsättning på analysplattformen skulle ge kontinuerlig uppföljning av de nyckeltal som presenteras i denna rapport med tillgång via SITHS-kort. De fördjupade insikter som ett uppföljningssystem för bröstcancer kan ge kan sen användas för kontinuerligt förbättringsarbete i vården.
  • Stärk rapporteringen av vissa centrala mått.  Rapportering i patientadministrativa system och kvalitetsregister behöver stärkas för att få en bättre helhetsbild över värdet av bröstcancervården. Med bättre dataunderlag skapas bättre förutsättningar för utvärdering och utveckling av såväl arbetssätt vid den enskilda enheten, som regionala och nationella behandlingsriktlinjer. Stärkt rapportering innefattar bland annat åtgärdskoder för ledtider enligt standardiserat vårdförlopp, data relaterad till onkologisk behandling och patientrapporterade mått (PROM och PREM) i kvalitetsregistret.

Utveckling av bröstcancervårdens ledning och förbättringsarbete:

  • Fokusera bröstcancervårdens ledning och styrning på effektivitet och inte produktivitet. Sjukvårdens ledning på både landstings-/regionnivå och sjukhusnivå bör tillsammans med berörda kliniker formulera utvecklingsmål utifrån förbättring av hälsoutfall och minskning av resursåtgång (vårdens effektivitet). Målen bör sedan omsättas i förbättringsprojekt och följas upp på kontinuerlig basis. Denna rapport har beskrivit skillnader i hälsoutfall och resursåtgång vilka kan användas som utgångspunkt för sådan målformulering.  
  • Ge vårdgivarna stöd i att bedriva kontinuerligt förbättringsarbete och säkerställ kunskapsutbyte mellan vårdgivare. Utifrån de skillnader som beskrivits i denna rapport är det nödvändigt med fördjupade analyser för att identifiera vilka behandlingsprocesser som är mest kostnadseffektiva och leder till bäst resultat, s.k. best practice. Med fördel bedrivs förbättringsarbete i samverkan mellan berörda verksamheter. Kvalitetsregistret för bröstcancer bör också ha en central roll i ett sådant arbete.