Stroke

Stroke

Stroke är ett samlingsbegrepp för en rad tillstånd med gemensam effekt: försämrad eller helt blockerad cirkulation i hjärnans blodkärl. Det medför i sin tur bristande funktion och, efter en tid, celldöd i de påverkade delarna av hjärnan. Majoriteten (ca 85 %) av dessa cirkulationsrubbningar orsakas av en blodpropp och ger upphov till en ischemisk stroke – hjärninfarkt. Resterande ca 15 % utgörs av blödningar på grund av bristningar i hjärnans blodkärl.

Då blodproppar även kan upplösas naturligt förekommer också ett tillstånd av övergående strokesymptom vilket benämns som transitorisk ischemisk attack (TIA). TIA är en förvarning om hög risk (ca 10 %) för faktisk stroke inom två dagar, varför tillståndet ägnas stor uppmärksamhet i det preventiva arbetet. Ytterligare riskfaktorer för stroke innefattar bland annat tidigare stroke, högt blodtryck, förmaksflimmer, diabetes och rökning.

Stroke medför stor risk för död och allvarliga handikapp – enligt WHO utgör stroke den näst vanligaste dödsorsaken i världen. I Sverige inträffar omkring 25 000 strokefall varje år och av dessa är ungefär 70 % förstagångsinsjuknande. Över 80 % av alla strokefall drabbar individer som är äldre än 65 år. Stroke är något vanligare bland män, som utgör 51,6 % av patientpopulationen. I Sverige är stroke den vanligaste orsaken till neurologiskt handikapp hos vuxna samt den tredje vanligaste dödsorsaken, efter hjärtinfarkt och cancer. Förutom stort lidande för patient och anhöriga medför stroke stora kostnader för samhället, på kort såväl som på lång sikt. Många patienter lever med livslång funktionsnedsättning efter en stroke och därtill sekundärpreventiv behandling för att förebygga ytterligare en stroke hos patienten.

Utmaningar inom strokevården

Stroke är ett akut tillstånd och för att möjliggöra effektiv vård är tiden från stroke till faktisk behandling av yttersta vikt. Detta ställer stora krav på patienter, allmänhet och vårdgivare att snabbt identifiera en stroke och möjliggöra rätt vård i rätt tid. AKUT-kampanjen (A=Ansikte, K=Kroppsdel arm/ben, U=Uttal, T=Tid) har syftat till att stärka medvetenheten hos allmänheten för att tidigare identifiera en stroke och kunna larma för snabb vård. För en välfungerande vårdkedja krävs sedan ett effektivt flöde från SOS-alarmsamtal till den tidpunkt då patienten vårdas vid rätt enhet på sjukhuset.

Många aktörer och specialister är involverade i vården av en strokepatient vilket innebär en utmaning för att uppnå en sammanhängande, god och effektiv strokevård. Vården före ankomst till sjukhus sköts främst av SOS- och ambulanspersonal vilka ansvarar för akut bedömning och den initiala vården. Patientens akuta vård på sjukhuset innefattar röntgenavdelning, avdelning med särskild strokekompetens samt eventuell specialistrehabilitering och/eller geriatrik. Inom slutenvården (på sjukhus) bedöms och behandlas patienten av ett multidisciplinärt team bestående av läkare med särskild strokekompetens (neurolog, specialist i internmedicin, neurokirurg etc.), sjuksköterskor, kuratorer, sjukgymnaster, logopeder och arbetsterapeuter. Efter patientens inneliggande tid på sjukhus krävs fortsatt omvårdnad, rehabilitering och sekundärpreventiv vård. Denna (ofta livslånga) vård och omsorg kan ske inom specialistöppenvården, primärvården eller den kommunala omsorgen.

Arbetet inom Sveus ska resultera i:

1. Jämförelser mellan landsting/vårdgivare

För Stroke definieras vilka uppföljningsmått som är relevanta samt hur dessa kan mätas och följas upp. Utifrån detta genomförs omfattande analyser av skillnader i metoder, hälsoutfall och kostnader mellan landsting och mellan vårdgivare. Målsättningen är att skapa ny kunskap om hur vården kan förbättras.

2. Uppföljningssystem

Utifrån de analyser som genomförs utvecklas nya metoder för kontinuerlig uppföljning av hälso- och sjukvården. Målsättningen är att underlätta såväl vårdgivarnas arbete med verksamhetsutveckling som landstingens arbete med planering och uppföljning. Systemen, som är baserade på befintlig data, ska bland annat möjliggöra:

  • Kontinuerlig, snabb återkoppling och identifiering av avvikelser.
  • Analyser över tid och jämförelser mellan olika vårdgivare och landsting.
  • Jämförelser mellan vårdgivare med olika vårdtunga patientgrupper.

Organisation för delprojektet

Arbetsgrupp

Hélène Pessah-Rasmussen, Klinisk projektledare, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Ingrid Lekander, Projektledare Ivbar Institute, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Carl Willers, Analytiker, Ivbar Institute

 

Expertgrupp

Sven Andreasson, STROKE-riksförbundet
Elisabeth Ekstrand, Fysioterapeuterna
Lena Eriksson, Region Skåne
Mia von Euler, Karolinska Institutet
Birgitta Fagervall-Yttling, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter
Lena Henricson, Svenska Logopedförbundet
Konstantinos Kostulas, SLL/Svenska Neurologföreningen
Mikael Lilja, Region Jämtland Härjedalen
Stefan Olsson-Hau, Region Skåne
Jörg Teichert, Landstinget Dalarna
Patrick Vigren, Region Östergötland
Christina Wikman-Lundbom, Västra Götalandsregionen/Svensk Geriatrisk Förening