Obesitaskirurgi

doktorSjuklig övervikt, obesitas, har under de senaste 20 åren ökat kraftigt i Sverige såväl som internationellt. Ungefär 14 % av den vuxna befolkningen i Sverige lider av obesitas (BMI över 30 kg/m2).

För individen kan obesitas medföra psykologiska och sociala problem som påverkar arbetsförmåga, sociala kontakter, äktenskap och sexualitet. Obesitas utgör också en riskfaktor för flertalet sjukdomar, inklusive högt blodtryck, höga blodfetter, diabetes mellitus typ 2, hjärtkärlsjukdom, sömnapnésyndrom, artros, och cancer. Utredning och behandling av övervikt och fetma sker huvudsakligen inom primärvården. I de fall när beteendeförändring i form av kostråd, fysisk aktivitet och läkemedelsbehandling är otillräckligt återstår kirurgi som möjlig behandlingsmetod.

Målet med obesitaskirurgi är att förbättra patientens hälsotillstånd – att genom viktminskning åstadkomma ökad livskvalitet, minska samsjuklighet och minska dödlighet. I dagsläget är kirurgi den enda behandlingsmetod som visar varaktig viktreduktion för mycket svår övervikt. Positiva effekter avseende mortalitet och samsjuklighet och framförallt diabetes har också visats.

Antalet obesitaskirurgiska ingrepp ökade kraftigt mellan 2003 och 2011, från ca 1 000 operationer till 8 600 operationer. Under 2012 och 2013 har denna trend vänt och antalet operationer har minskat något till strax under 8 000 operationer per år. Dock föreligger stora skillnader mellan landstingen i antalet operationer per 100 000 invånare. I Sverige finns i dagsläget ett fyrtiotal kliniker som utför obesitaskirurgi.

Utmaningar inom obesitaskirurgi

Obesitaskirurgi är ett omfattande ingrepp med risk för såväl operativa som postoperativa komplikationer. Data från kvalitetsregistret Scandinavian Obesity Surgery Register visar en variation mellan landsting och klinker i andelen som drabbas av komplikationer. Också den genomsnittliga viktnedgången efter operation varierar mellan landsting. Även om indikationskriterierna för obesitaskirurgi skiljer mellan landstingen så tyder dessa skillnader på att det finns en förbättringspotential.

Vårdkedjan är livslång och innefattar flera aktörer och medicinska specialiteter. Detta medför risk för fragmentering och betydelsen av fungerande gränssnitt är stor, exempelvis då ansvaret för uppföljning övergår från kirurgkliniken till primärvården. Att vården förmår att långsiktigt stötta och säkerställa att patienten klarar sin egenvård och är följsam till behandlingen är kritiskt.

Patientpopulationen är varierad och en stor andel har olika typer av samsjuklighet. Förmågan att i vårdkedjan möta och hantera patientspecifika behov är därför av stor vikt. Ett intressant område med potentiell utvecklingspotential är de preoperativa bedömningarna som bland annat syftar till att identifiera och exkludera olämpliga patienter samt ta ställning i valet av operationsmetod.

De kirurgiska operationsteknikerna har och fortsätter att utvecklats i hög takt. Det är därför önskvärt att patienten erbjuds den aktuella behandlingsmetod som ger bästa förväntade hälsoutfall med utgångspunkt i dennes specifika förutsättningar.

Arbetet inom Sveus ska resultera i:

1. Jämförelser mellan landsting/vårdgivare

För Obesitatkirurgi definieras vilka uppföljningsmått som är relevanta samt hur dessa kan mätas och följas upp. Utifrån detta genomförs omfattande analyser av skillnader i metoder, hälsoutfall och kostnader mellan landsting och mellan vårdgivare. Målsättningen är att skapa ny kunskap om hur vården kan förbättras.

2. Värdebaserade uppföljningssystem

Utifrån de analyser som genomförs utvecklas nya metoder för kontinuerlig uppföljning av hälso- och sjukvården. Målsättningen är att underlätta såväl vårdgivarnas arbete med verksamhetsutveckling som landstingens arbete med planering och uppföljning. Systemen, som är baserade på befintlig data, ska bland annat möjliggöra:

  • Kontinuerlig, snabb återkoppling och identifiering av avvikelser.
  • Analyser över tid och jämförelser mellan olika vårdgivare och landsting.
  • Jämförelser mellan vårdgivare med olika vårdtunga patientgrupper.

Organisation för delprojektet

Arbetsgrupp

Hans Lönroth, klinisk projektledare, Västra Götalandsregionen Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Markus Eriksson, projektledare, Ivbar Institute, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Expertgrupp

Tobias Dahlström, Landstinget Dalarna
Mikael Ekelund, Region Skåna/Svensk förening för obesitaskirurgi
Björn Eliasson, Internmedicin/diabetes Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Jan Hedenbro, Aleris Skåne
Anna Laurenius, Dietisternas riksförbund
Ingmar Näslund, Scandinavian Obesity Surgery Registry
Monica Andreasson Säter, Riksförbundet HOBS
Anders Thorell, Ersta Sjukhus