Diabetes

Diabetes är en av våra stora folksjukdomar med en prevalens på omkring 4-5 %. Studier har visat att ungefär 6 % av sjukvårdens resurser används till att ta hand om diabetes och dess konsekvenser.

CDsodertull00524webb

Diabetes delas ofta upp i två huvudtyper: typ 1 och typ 2. Typ 1-diabetes beror på att kroppen saknar eller har nedsatt produktion av hormonet insulin, ett hormon som reglerar stora delar av kroppens cellers upptag av glukos från blodet. Immunsystemet angriper och förstör av okänd anledning kroppens insulinproducerande celler (de så kallade β–cellerna) i bukspottkörteln, vilket på sikt leder till att insulinproduktionen helt upphör. Symptomen visar sig först när 70-80 % av de insulinproducerande cellerna förstörts. De första tecknen på sjukdomen brukar vara stora urinmängder, ökad törst och onormal trötthet och ibland även viktnedgång. Insjuknandet är oftast plötsligt och sker vanligen i unga år.

akutenpersonalWebb

Typ 2-diabetes ingår i det metabola syndromet och beror hos de flesta individer på en minskad insulinkänslighet i kroppens vävnad, med förhöjt blodsocker som följd. För dessa är bukspottkörtelns produktion av insulin till en början normal eller möjligtvis förhöjd medan insulinet har minskad effekt på vävnaderna i kroppen, och blodsockerhalten är därför hög. Orsaken är att cellernas insulinreceptorer inte svarar på insulinet, vilket innebär att cellerna inte tar upp glukos från blodet. På sikt påverkar detta även kroppens förmåga att producera eget insulin, vilket ytterligare bidrar till ett högt blodsocker. Hos somliga debuterar typ 2-diabetes även initialt med nedsatt insulinproduktion.

De förhöjda blodsockernivåer som förknippas med diabetes medför risk för komplikationer. Vid mycket förhöjda halter inträder akuta komplikationer, men även halter som inte leder till akuta reaktioner leder dock över längre tid till andra allvarliga komplikationer, med stor påverkan på livskvalitet, allmänt hälsotillstånd och för tidig död. Dessa komplikationer inkluderar bland annat hjärt-kärlsjukdom, njurproblem, ögonproblem och neurologiska problem.

Utmaningar inom diabetesvården

Data från det Nationella Diabetesregistret visar att det finns variationer i hur stor andel av patienterna som når de behandlingsmål som satts upp i riktlinjerna. Behandlingsmålen är alltid i viss mån individuella och sätts i mötet mellan läkare och patient, men detta borde inte leda till stora variationer mellan landstingen. Det finns alltså potential till förbättring. Många patienter har också odiagnostiserad diabetes vilket gör att sjukdomen upptäcks först när komplikationer uppstår – tidig upptäckt av sjukdomen skulle kunna leda till minskad förekomst av komplikationer.

Arbetet inom Sveus ska resultera i:

1. Jämförelser mellan landsting/vårdgivare

För Diabetes definieras vilka uppföljningsmått som är relevanta samt hur dessa kan mätas och följas upp. Utifrån detta genomförs omfattande analyser av skillnader i metoder, hälsoutfall och kostnader mellan landsting och mellan vårdgivare. Målsättningen är att skapa ny kunskap om hur vården kan förbättras.

2. Uppföljningssystem

Utifrån de analyser som genomförs utvecklas nya metoder för kontinuerlig uppföljning av hälso- och sjukvården. Målsättningen är att underlätta såväl vårdgivarnas arbete med verksamhetsutveckling som landstingens arbete med planering och uppföljning. Systemen, som är baserade på befintlig data, ska bland annat möjliggöra:

  • Kontinuerlig, snabb återkoppling och identifiering av avvikelser.
  • Analyser över tid och jämförelser mellan olika vårdgivare och landsting.
  • Jämförelser mellan vårdgivare med olika vårdtunga patientgrupper.

Organisation för delprojektet

Arbetsgrupp

Tobias Dahlström, Klinisk projektledare, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Mikael Lilja, Klinisk projektledare, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Bettina Julin, Analys Ivbar Institute, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. 

Expertgrupp

Gudrun Andersson, Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård
Inga-Lena Andersson, Dietisternas riksförbund
Mette Axelsen, Dietisternas riksförbund
Mats Ek, Stockholms läns landsting
Robert Kristiansson, Landstinget i Uppsala län
Janeth Leksell, Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård
Agneta Lindberg, Region Skåne
Karin Looström Muht, Västra Götalandsregionen
Fredrik Löndahl, Svenska Diabetesförbundet
Ann-Marie Svensson, Nationella Diabetesregistret