Bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor och utgör idag cirka 30 procent av alla incidenta fall av cancer hos svenska kvinnor. Antalet som insjuknar har ökat stadigt sedan man 1958 systematiskt började registrera sjukdomen i det Svenska i cancerregistret. I Sverige diagnostiserades 2011 drygt 8 000 individer med bröstcancer. Prognosen vid bröstcancer i Sverige är generellt god och trots att incidensen ökat har mortaliteten under samma tidsperiod sjunkit något.

Bröstcancer

Knappt hälften av alla nya fall av bröstcancer upptäcks vid mammografiscreening, medan övriga fall diagnostiseras efter utredning av något symtom från bröstet. De flesta patienter utreds via speciella bröstenheter alternativt i samband med besök i primärvården. Cancerns mikroskopiska utseende avgör, tillsammans med bland annat tumörstorlek och förekomst av dottertumörer till lymfkörtlarna, till vilket stadium bröstcancern klassificeras. Detta är starkt styrande vid behandlingsplanering och påverkar sjukdomens prognos.

Bröstcancer är den av de stora cancersjukdomarna som drabbar störst andel unga individer. Medianålder vid insjuknande år 2011 var 64 år, vilket innebär att mer än hälften av de som insjuknar befinner sig i arbetsför ålder. Bröstcancer medför därför både ett stort lidande för den drabbade och hens anhöriga, ett stort produktionsbortfall samt en hög förbrukning av sjukvårdsresurser. Patienterna behandlas primärt inom specialistvården, dels av kirurger samt till stor del av onkologer i fortsatt behandling och uppföljning. Uppföljning kan också ske inom andra specialiteter.

Utmaningar inom bröstcancervården

Analyser av patientöverlevnad indikerar att bröstcancervården i landets olika delar bedrivs med hög och relativt likvärdig kvalitet. Bröstcancer är en multidisciplinär angelägenhet och enligt Socialstyrelsens riktlinjer att ska alla kvinnor bedömas vid en multidisciplinär konferens inför behandlingsstarten, något som i nuläget varierar mellan olika landsting. Ledtiderna vid handläggning av bröstcancer är varierande och efter beslut om vårdplan kan patienten tvingas vänta olika länge på operation i olika landsting. Vidare finns skillnader i vilken utsträckning bröstbevarande operationer utförs, andelen patienter som genomgår samtidig bröstrekonstruktion och i vilken omfattning tilläggsbehandlingar planeras och ges.

Arbetet inom Sveus ska resultera i:

1. Jämförelser mellan landsting/vårdgivare

För Bröstcancer definieras vilka uppföljningsmått som är relevanta samt hur dessa kan mätas och följas upp. Utifrån detta genomförs omfattande analyser av skillnader i metoder, hälsoutfall och kostnader mellan landsting och mellan vårdgivare. Målsättningen är att skapa ny kunskap om hur vården kan förbättras.

2. Uppföljningssystem

Utifrån de analyser som genomförs utvecklas nya metoder för kontinuerlig uppföljning av hälso- och sjukvården. Målsättningen är att underlätta såväl vårdgivarnas arbete med verksamhetsutveckling som landstingens arbete med planering och uppföljning. Systemen, som är baserade på befintlig data, ska bland annat möjliggöra:

  • Kontinuerlig, snabb återkoppling och identifiering av avvikelser.
  • Analyser över tid och jämförelser mellan olika vårdgivare och landsting.
  • Jämförelser mellan vårdgivare med olika vårdtunga patientgrupper.

Organisation för delprojektet

Arbetsgrupp

Mariann Iiristo, Klinisk projektledare, Stockholms läns landsting, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. 
Henrik Lindman, Klinisk projektledare,Landstinget i Uppsala län/SOF/Bröstcancerregistret,  Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. 
Ingrid Lekander, Projektledare Ivbar Institute, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Expertgrupp

Kjell Bergfeldt, Stockholms läns landsting/RCC Stockholm Gotland
Roger Olofsson, Västra Götalandsregionen
Fredrik Wärnberg, Landstinget i Uppsala län
Marianne Lundin, Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation (BRO)