Frågor och svar

Om Sveus

Vad är Sveus?

Sveus var mellan 2013-2017 ett forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) där sju landsting/regioner samverkade för att utveckla förfinade metoder för sjukvårdens ledning och styrning. Arbetet bedrevs i nära samverkan mellan huvudmän, specialitetsföreningar, kvalitetsregister, patientföreningar, Karolinska Institutet och Försäkringskassan. Fler än 50 organisationer var involverade i Sveus under denna period. En central del i detta arbete var att utveckla bättre verktyg för uppföljning av vårdens resultat (hälsoutfall och resursåtgång). Den viktigaste leverensensen var Sveus analysplattform som möjliggör sambearbetning och analys av sjukvårdsdata från olika källor. Syftet var att skapa bättre möjligheter för vårdgivare och landsting/regioner att kontinuerligt utveckla vården baserat på kunskap och fakta.

Sveus analysplattform är nu driftsatt och Sveus övergick i förvaltning årsskiftet 2017/2018.

Sveus analysplattforms egenskaper beskrivs nedan. 

  • Utvecklade i bred samverkan mellan vårdens aktörer.
  • Presenterar en gemensam bild av hälsoutfall och resursåtgång (vårdens effektivitet).
  • Är utformade för att möjliggöra rättvisande jämförelser.
  • Ska kontinuerligt inhämta data och återkoppla via web-gränssnitt och andra format.

Sju landsting/regioner deltog t i utvecklingsarbetet:

  • Landstinget Dalarna
  • Region Jämtland Härjedalen
  • Region Skåne
  • Stockholms läns landsting
  • Landstinget i Uppsala län
  • Västra Götalandsregionen
  • Region Östergötland

Vad är syftet med Sveus analysplattform?

Syftet med Sveus analysplattform är att skapa bättre möjligheter för vårdgivare och landsting att följa upp och analysera den vård som bedrivs. Sveus analysplattform är ett verktyg för verksamhetsutveckling.

På detta sätt skall Sveus analysplattform bidra till:

  • En patientcentrerad och jämlik vård som utifrån tillgängliga resurser ger så god hälsa som möjligt.
  • En stimulerande arbetsmiljö för de som arbetar inom vården. 

Hur såg Sveus FoU organisation ut?

Fler än 50 organisationer deltog i utveckingsarbetet; landsting/regioner, medicinska specialitetsföreningar, kvalitetsregister, patientföreningar, akademi och myndigheter. Koordinering skedde genom ett gemensamt programkontor som drevs av forskningsbolaget Ivbar samt en gemensam styrgrupp som inkluderade landstingen, SKL och KI. Två av de ursprungliga deltagande landstingen hade en mera passiv roll i arbetet.

Sveus arbete bedrevs i olika utvecklingsprojekt med fokus på sju specifika patientgrupper: stroke, förlossningsvård, diabetes, ryggkirurgi, obesitaskirurgi, höft- och knäprotesoperationer och bröstcancer.

Hur gick valet av patientgrupper till (under Sveus FoU projektet) ?

Under början av 2013 genomfördes en förstudie där ett antal diagnosområden analyserades utifrån samhällsbörda, variation i resultat som ett mått på möjlig förbättringspotential, organisatorisk komplexitet och datatillgång. Utifrån denna analys valde de deltagande landstingen ut vilka områden de ville driva vidare baserat på deras aktuella prioriteringar. Valet av patientgrupper har även utgått från att Sveus ska visa en bredd av diagnoser och patientgrupper för värdebaserad uppföljning och ersättning.  

Varför behövs Sveus analysplattform för att sammanställa resultat, finns inte allt redan i kvalitetsregistren?

Sveus analysplattform kopplar samman de data som samlas in i kvalitetsregistren med landstingens patientadministrativa system. Detta möjliggör uppföljning av resultaten utifrån värde – det vill säga både hälsoutfall och kostnader. Sveus analysplattform möjliggör också rättvisande jämförelser mellan vårdgivare eftersom hänsyn kan tas till många olika individfaktorer, samt identifikation av hälsoutfall som normalt sett inte samlas in i kvalitetsregistren. Exempel på detta är komplikationer som hanteras på andra kliniker än de som rapporterar in till ett specifikt register.  

Om Sveus analysplattform

Vad är nytt med Sveus analysplattform?

  1. Analysplattformen är utvecklad i bred samverkan mellan vårdens aktörer.
    – Fler än 50 organisationer har varit involverade i arbetet, inklusive berörda specialitetsföreningar, kvalitetsregister, patientföreningar, landsting/regioner, universitet och Försäkringskassan.
  2. Analysplattformen presenterar en gemensam bild av hälsoutfall och resursåtgång (vårdens effektivitet).
    – Fokuserar på de hälsoutfall som är mest relevanta för patienten. 
    – Beaktar så stor del av vårdprocessen som möjligt med data från många olika källor.
    – Presenterar uppföljning av olika patientgruppsområden i ett gemensamt format
  3. Analysplattformen är utformad för att möjliggöra rättvisande jämförelser.
    – Resultat justeras utifrån behandlade patienters förutsättningar (s.k. casemix-justering).
    – Information struktureras i enlighet med Nationell informationsstruktur (Socialstyrelsen).
  4. Analysplattformen ska kontinuerligt inhämta data och återkoppla via web-gränssnitt och andra format
    – Ger kontinuerlig och lättillgänglig återkoppling för att understödja fortlöpande förbättringsarbete och identifiering av avvikelser.

Vem är målgruppen för Sveus analysplattform; huvudman, vårdgivare, verksamhetschef och/eller behandlande personal? 

De huvudsakliga målgrupperna för Sveus analysplattform är landsting/regioner, vårdgivare, verksamhetsledningar och behandlande personal. Analysplattformen är till för att alla nivåer ska få återkoppling kring uppnådda hälsoutfall och resursåtgång samt kunna jämföra dessa med andra vårdgivare och landsting/regioner. Analysplattformen är till för att stödja och utvärdera förbättringsarbete i vården, vilket kan ske på alla nivåer. 

Vad innebär casemix?

Hur patientsammansättningen ser ut varierar ofta mellan vårdgivare – detta brukar kallas vårdgivarens casemix. Att ta hänsyn till detta är viktigt både för att jämförelser mellan vårdgivare ska bli rättvisa och för att eventuell ersättning ska bli rättvis. 

I flera fall har man sett exempel på hur en ojusterad analys kunnat leda till fel slutsatser. I vissa fall har enskilda vårdgivare eller landsting sett ut att prestera sämre än genomsnittet när man i själva verket presterat som förväntat, givet de patienter man tar hand om. I andra fall har vårdgivare sett ut att prestera bättre än andra när det i själva verket berott på att patienterna haft bättre förutsättningar.

Hur vet man att variation i utfallet beror på variation i vårdens insatser snarare än på andra faktorer?

Genom att i analysen ta hänsyn till så många faktorer som möjligt som vårdgivaren inte kan påverka kommer dessa analyser närmare i att isolera effekten av vårdgivarens insatser på hälsoresultaten. Statistisk analys är dock ingen exakt vetenskap och det finns alltid faktorer som inte går att justera för.  

Hur får jag tillgång till Sveus analysplattform?

Om du är verksam inom ett av de uppkopplade landstingen och har ett gilitigt SITHS-kort har du automatiskt tillgång. Läs mer »

Om databehandling

Hur behandlades data i Sveus (under Sveus FoU projektet)

Varje delprojekt i Sveus drevs som ett eget forskningsprojekt som godkänts av etisk kommitté. För varje delprojekt hade en forskningsdatabas skapats där data från kvalitetsregister, patientadministrativa system, Försäkringskassan, Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån (SCB) kopplats ihop. Sammanlänkningen sköttses av SCB, som ersatt personnummer med ett anonymt studienummer för att enskilda patienter inte skulle kunna identifieras i materialet. Data analyserades sedan statistiskt för att identifiera vilka faktorer som påverkade hälsoutfall och resursåtgång, vilket presenterats på gruppnivå. Endast analytiker som arbetade inom respektive projekt hade tillgång till data. 

Vilken koppling finns till kvalitetsregistren?

Data från kvalitetsregistren används för information om casemix-faktorer av betydelse för resursåtgång och hälsoutfall samt för data om hälsoutfall och i vissa fall resursmått för den aktuella patientgruppen. En representant för respektive kvalitetsregister har deltagit i expertgruppens arbete. 

Innebär de värdebaserade systemen att vårdpersonalen kommer att få ytterligare rapporteringsbörda som kostar både tid och pengar?

En utgångspunkt i arbetet är att det i så stor utsträckning som möjligt ska baseras på existerande system, så att ingen extra datainsamlingsbörda ska behöva läggas på vården. Inom vissa områden kan rapportering behöva justeras inför framtiden, men det kan också innebära att man kan ta bort rapportering som inte längre anses nödvändig. 

Hur behandlas data i Sveus driftsatta analysplattform

Inom Sveus driftsatta analysplattform hanteras data utifrån en modell som är framtagen av Sveus juridiska expertgrupp bestående av landstingens jurister och personuppgiftsombud. Läs Sveus policydokument »

Om patientens perspektiv

Varför skulle ändrad ledning och styrning av vården samt förbättrade uppföljningssystem leda till friskare patienter – alla gör väl sitt bästa redan?  

Genom att följa upp hela vårdkedjan ges bättre förutsättningar för en integrerad vård där patienter löper mindre risk att falla mellan stolarna. 

Ett ökat fokus på att mäta och jämföra uppnådda hälsoutfall när hänsyn är tagen till patientsammansättningen ger vårdgivarna ytterligare möjligheter att arbeta med förbättringsarbete och lära av de goda exempel som kan identifieras med hjälp av Sveus uppföljningssystem. 

Hur kommer patientens perspektiv in i projektet?

Centralt för Sveus är att det som mäts och följs upp skall vara relevant för patienten. Detta har därför var utgångspunkten i Sveus FoU expertgruppsarbete där även patientföreningar fanns representerade. Ofta används så kallade patientrapporterade hälsoutfall där patienten själv avgör sin egen hälsostatus. 

Hur mäter man patientens upplevda hälsotillstånd eller hälsoutfall?

De patientrelevanta hälsoutfallen behöver identifieras för varje patientgrupp – detta var en central del i arbetet i Sveus FoU expertgrupper. Patientrapporterade utfallsmått (PROM, från engelskans Patient Reported Outcome Measures) som ofta väger in flera aspekter av patientens livskvalitet är en viktig komponent i detta.  Denna typ av mått samlas idag in i flera kvalitetsregister och andra bedriver pilotverksamhet för att börja samla in dem.

Hur ska patienter med multisjuklighet och kroniskt sjuka kunna följas upp?

Kroniskt sjuka patienter kan följas genom att vården delas in i kortare vårdepisoder, t.ex. ettårscykler. Genom att dela upp vårdepisoden på detta sätt kan vårdgivare få kontinuerlig återkoppling kring hälsoutfallen i patientgruppen samtidigt som patienterna även följs upp över en längre tid. Sveus arbete inom diabetes är ett exempel på detta.

Det är självklart svårare att mäta hälsoresultat för patienter med komplicerade sjukdomstillstånd. Utvecklingen av nya uppföljningssystem behöver därför få ta tid och ske i samverkan mellan berörda parter. Sannolikt kommer teknikutvecklingen att underlätta resultatuppföljning. Till dess kan vi hoppas att förändrade synsätt och arbetsmetoder för mindre komplicerade patientgrupper ger positiva effekter för de mer komplicerade tillstånden. 

Finns det en risk att man väljer bort dyra riskgrupper när man kan räkna på detta sätt så att vården blir ojämlik?

Tvärtom, en central komponent i Sveus-arbetet är att ta fram metoder för att justera jämförelser och ersättningar utifrån de behandlade patienters förutsättningar och behov.  

Hur kan nya landsting/regioner ansluta sig till arbetet?

Sveus styrgrupp har som ambition att alla landsting ska få möjlighet att ta del av analysplattformen. Arbetet med att hitta en modell för långsiktig förvaltning pågår.  

Kan man lita på resultaten?

Sveus har en bred ansats för att ge en så heltäckande bild som möjligt av vården för respektive patientgrupp och analysarbetet har genomförts av expertgrupp med en bred expertis inom det aktuella området.  Siffrorna som finns i nationella och landstingens register är den bästa tillgängliga informationen om hur vården bedrivs och vilka hälsoutfall som uppnås. I respektive jämförelserapport är datakvalitet, metod för bearbetning av data samt modeller för statistisk analys tydligt specificerade och följer vedertagna vetenskapliga metoder för registeranalys. Eventuella osäkerheter på grund av bristande kvalitet i dataunderlaget har lyfts fram i rapporterna. 

Kan resultatet vara påverkat av hur vårdgivare registrerar i de patientadministrativa systemen? 

Vårdgivare registrerar till viss del olika och har olika rutiner för registrering i patientadministrativa system vilket kan påverka jämförbarheten av data. De flesta analyser utgår dock ifrån nationella standarder för diagnoskodning (ICD-10) och åtgärder (KVÅ), vilket ger en gemensam bas för de viktigaste variablerna ur dessa system. Till uppföljningssystemen kommer rapporteringsinstruktioner tas fram för att ytterligare säkerställa harmonisering mellan olika landsting/regioner och vårdgivare, vilket kommer minska dessa skillnader. 

Frågor och svar från Informationsmöten 2018

Om man väljer att ansluta sig till Sveus analysplattform, kan man välja vilka verksamheter(diagnosområden) som man vill ta med?

För närvarande finns sex patientgrupper (Höft- och knäoperationer, Ryggkirurgi, Obesitaskirurgi, Förlossning samt vård vid Stroke och Bröstcancer) på Sveus analysplattform. Varje landsting väljer för vilka av dessa som man vill visa resultaten för sina sjukhus. Beslut om att lägga till ytterligare patientgrupper på plattformen fattas i Sveus styrgrupp.

Hur lyckas man med förankringen till verksamheten inom sitt landsting/region?

En väsentlig faktor för förankring är att det finns engagerade kliniska representanter som blir ambassadörer för Sveus analysplattform inom landstinget/regionen.

Kan man enkelt se hur man gjort casemix justering?

På visningsytan i Sveus analysplattform kan man se vilka faktorer som påverkar casemix-justeringen för respektive patientgrupp. Mer detaljer finns att tillgå i konfigurationsfilerna.

Hur lång tid tar själva anslutningen till Sveus analysplattform?

Hur lång tid anslutningen tar beror bland annat på hur landstingets Patientadministrativa(PAS)-data är strukturerad och hur väl detta stämmer med Sveus informationsmodell. Den tekniska anslutningen föregås av en GAP-analys. Det kan ge ett riktmärke att den snabbaste anslutning av ett landsting som hittills genomförts tog 3 månader.

Hur fungerar den tekniska förvaltningen av Sveus analysplattform? Vilken roll har Ivbar?

Registercentrum Västra Götaland (RC VGR) har landstingens uppdrag att svara för den tekniska förvaltningen av Sveus analysplattform. Ivbar är en underleverantör till RC VGR och genomför specifika uppgifter på deras uppdrag.

All kontakt avseende teknisk förvaltning av Sveus analysplattform, exempelvis anslutning av nya landsting eller andra datakällor, ska gå via Linda Magné på Registercentrum Västra Götaland (RC VGR).

Enskilda landsting och regioner kan ha andra avtalsmässiga relationer med Ivbar gällande tilläggstjänster med viss koppling till Sveus analysplattform eller annat. Så är fallet till exempel gällande arbete med den så kallade TV-vyn på Akademiska sjukhuset i Uppsala eller verktyg för beräkning av vårdepisodersättning i VGR.

Hur är förhållandet mellan Sveus och andra landstingsgemensamma analys- och uppföljningssystem?

Nationella Samverkansgruppen för Uppföljning och Analys (NSGUA), som är en del i inom SKLs kunskapsstyrningsorganisationen, har i uppdrag att kartlägga befintliga landstingsgemensamma analys- och uppföljningssystem och hur de förhåller sig till varandra. Denna bild är ännu inte klar. 

Hur är de vårdepisoder som följs på Sveus analysplattform definierade?

De expertgrupper som arbetat kring respektive patientgrupp har bland annat definierat hur en vårdepisod för den aktuella patientgruppen borde se ut. Exempelvis fungerar operationstillfället som trigger för de operativa ingrepp som finns på plattformen. När en sådan kontakt identifieras så letar systemet bakåt och framåt i tid efter vårdkontakter med vissa angivna diagnoskoder och knyter ihop dessa kontakter till en vårdepisod. Konstruktionen framgår mer i detalj i Sveus konfigurationsfiler.

Hur ofta sker uppdatering av data på Sveus analysplattform?

Den långsiktiga planen är att möjliggöra kontinuerlig uppdatering av all data som används för beräkning av de indikatorer som visas på Sveus analysplattform så långt det går.

Just nu uppdateras data från olika datakällor med olika intervall. PAS-data från några landsting uppdateras varje dygn, medan andra uppdateras en gång i månaden. Data från några kvalitets-register uppdateras kontinuerligt med automatisk överföring, medan andra uppdateras när data lämnas ut efter skriftlig förfrågan från landstingen (planering för förfrågan varje kvartal 2019).

Hur hänger arbetet i Sveus ihop med nya Kunskapsorganisationen?

Styrgruppen för Sveus har framfört tydliga önskemål om att Sveus ska integreras i den nya kunskapsorganisationen och att utveckling av befintliga och nya patientgrupper ska styras av programområdena. Uppdraget att ta fram underlag för beslut ligger hos NSGUA (Nationell Samverkansgrupp för Uppföljning och Analys) inom SKLs kunskapsstyrningsorganisationen.

Hur lång tid skulle det ta att implementera nya patientgrupper på Sveus analysplattform? Vem bestämmer och hur kommer den nya kunskapsorganisationen in i bilden?

Det största arbetet ligger i att definiera patientgrupperna och nå konsensus i frågor om hur vård-episoden ska definieras, vilka mått som är mest väsentliga och vilken casemix-justering som bör ske. Under arbetet i Sveus har en metodik utvecklats som gör att vi tror att processen kommer att kunna genomföras allt mer effektivt. För de första 6 patientgrupperna som fokuserades i Sveus tog definitionsarbetet ca 1,5-2 år. För den sjunde patientgruppen, bröstcancer, tog arbetet ca 6 veckor.

Enligt det förslag till förvaltning som styrgruppen för Sveus tagit fram ska programområdena inom kunskapsorganisationen äga frågan om översyn av regelverk för befintliga patientgrupper på Sveus analysplattform och ha initiativrätt till utveckling av regelverk för nya patientgrupper inom deras respektive ansvarsområde.  

I nuläget är det Sveus styrgrupp som beslutar vilka patientgrupper som ska finnas på Sveus analys- plattform.

Vilka primärvårdsdata finns i Sveus analysplattform idag?

För närvarande finns endast data från landstingsdrivna sjukhus och enheter inom primärvård på Sveus analysplattform. Detta beror på att olika landsting har olika förutsättningar att förmedla data från privata vårdgivare beroende på lagstiftningen. Privata vårdgivare kan själva välja att bidra med data till plattformen.

Vilka data källor/plattformar ska vi använda inom landsting/regioner, nationell strategi?

Nationella Samverkansgruppen för Uppföljning och Analys (NSGUA), som är en del i den nya kunskapsorganisationen, har i uppdrag att kartlägga befintliga landstingsgemensamma källor, analys- och uppföljningssystem och hur de förhåller sig till varandra. Denna bild är ännu inte klar.

I nästa steg ska NSGUA prioritera mellan befintliga databaser och plattformar, bland annat för att säkra effektiv dataanvändning och att samma data inte samlas på flera ställen i onödan.    

Hur sker utveckling av flöden och algoritmer för patientgrupper som inte ingått i forskningsprojektet?

Enligt det förslag till förvaltning som styrgruppen för Sveus tagit fram ska de nationella programområdena (NPO) inom kunskapsstyrningsorganisationen ha initiativrätten till utveckling av regelverk för nya patientgrupper inom deras respektive ansvarsområde. 

I nuläget är det Sveus styrgrupp som beslutar vilka patientgrupper som ska finnas på analysplattformen.

Det största arbetet ligger i att definiera patientgrupperna och nå konsensus i frågor om hur vårdepisoden ska definieras, vilka mått som är mest väsentliga och vilken casemix-justering som bör ske. Under arbetet i Sveus har en metodik utvecklats som gör att vi tror att processen kommer att kunna genomföras allt mer effektivt. För de första 6 patientgrupperna som fokuserades i Sveus tog definitionsarbetet ca 1,5-2 år. För den sjunde patientgruppen, bröstcancer, tog arbetet ca 6 veckor.

Framtidens journal- och vårdinformationssystem borde baseras på checklistor och inmatning av värden - kan sådant läggas till i Sveus databas?

All strukturerad data kan läggas till i Sveus analysplattform.

Hur kopplar de indikatorer som visas på Sveus analysplattform an till arbetet som nu görs i respektive NPO – kommer dessa ev. justeras om man i NPO gör andra bedömningar?

Enligt det förslag till förvaltning som styrgruppen för Sveus tagit fram ska respektive NPO inom kunskapsstyrningsorganisationen äga frågan om översyn av regelverk för befintliga patientgrupper på Sveus analysplattform och ha initiativrätt till utveckling av regelverk för nya patientgrupper inom deras respektive ansvarsområde.

 Så svaret är ja, när beslut har fattats inom den nationella kunskapsstyrningsorganisationen om att Sveus ska inordnas där.

Sker någon ”handpåläggning” vid insamling av data till Sveus databasen? I så fall vilken?

Data är idag strukturerat på olika sätt i olika databaser. För förbättrad jämförbarhet är all data i Sveus databasen strukturerad enligt Sveus informationsmodell, vilken bygger på Socialstyrelsens informationsmodell. Vid behov sker mappning
av data när den levererats till Sveus.

Om jag arbetar med att utveckla hela patientprocessen för en grupp av invånare/patienter inklusive det som sker i primärvård och kommun, hur kan jag då använda Sveus analysplattform?

I nuläget finns endast data från landstingsdriven vård på Sveus analysplattform. För att det ska vara möjligt att följa en sådan patientprocess som beskrivs i frågan behöver databasen kompletteras med data från privata vårdgivare och från kommunerna.    

I den juridiska dokumentation som sammanställts för Sveus framgår att ett aktivt samtycke från respektive invånare/patient enligt gällande lagstiftning är en förutsättning för att koppla ihop data från olika vårdgivare för uppföljning. Inom Sveus har metodik tagits fram för att fånga samtycken, men den förutsätter, förutom tillgång till data från fler vårdgivare, ytterligare registrering och den har ännu inte testats.

Hur är förhållandet mellan Sveus och andra landstingsgemensamma analys- och uppföljningssystem?

Nationella Samverkansgruppen för Uppföljning och Analys (NSGUA), som är en del i den nya kunskapsstyrningsorganisationen, har i uppdrag att kartlägga befintliga landstingsgemensamma analys- och uppföljningssystem och hur de förhåller sig till varandra. Denna bild är ännu inte klar. 

Det verkar som att mappningen av landstingens data till den struktur som används i Sveus sker i Sveus integrationsplattform. Om varje landsting mappar enligt Sveus filspecifikation minskar jobbet på Sveus sida. Vi är ju vana vid det när vi skickar data till andra register.

Det är korrekt. Om data följer filspecifikationen så minskar behovet av insats på mottagarsidan.

Alla landsting rapporterar till patientregistret (PAR) idag. Innan data skickas översätts respektive landstings organisationsstruktur till sjukhus-koder och en kod för medicinskt verksamhetsområde. Skulle dessa koder kunna användas för att förenkla mappningen?

Det skulle kunna vara en alternativ lösning för att säkra enhetlig organisationsstruktur. Inom Sveus bygger organisationsstrukturen på HSA-id.

Hur ser finansieringsmodellen för Sveus ut?

Kostnaden för drift och förvaltning av Sveus analysplattform ökar med antalet datakällor som kopplas på. Enligt det förslag som har skrivits fram för beslut inför 2019 ska kostnaderna för anslutning av resterande landsting samt den beräknade driftskostnaden när samtliga landsting är anslutna finansieras inom SKLs medel för landstingsgemensam uppföljning och analys.

Finns planer på att komplettera Sveus Analysplattform med KPP-data?

Test har genomförts för påkoppling av KPP-data för ortopedi, med två olika överföringstekniker från Dalarna respektive från Uppsala. Men ännu har inget beslut fattats om att komplettera dataöverföringen från samtliga landsting med kostnadsuppgifter.

Hur få upp engagemanget i det egna landstinget/regionen?

En väsentlig faktor för förankring är att det finns engagerade kliniska representanter som blir ambassadörer inom landstinget/regionen.

Gunilla från Akademiska sjukhuset berättade att de försökt ta ett helhetsgrepp och gjort en stor satsning för att ”vända atlantångaren”. Det finns ett sug i verksamheten att jobba med aktuell data och få direkt feedback. Det ger även återkoppling av när och hur data registreras.

Vilken är frekvensen på uppdatering av data på Sveus Analysplattform?

Just nu uppdateras data från olika datakällor med olika intervall. PAS-data från några landsting uppdateras varje dygn, medan andra uppdateras en gång i månaden. Data från några kvalitets-register uppdateras kontinuerligt med automatisk överföring, medan andra uppdateras när data lämnas ut efter skriftlig förfrågan från landstingen (planering för förfrågan varje kvartal 2019).

Den långsiktiga planen är att möjliggöra kontinuerlig uppdatering av all data som används för beräkning av de indikatorer som visas på Sveus analysplattform så långt det går.

Hur kan vi se till att övriga representanter för vår sjukvårdsregion i de nationella programområdena får ta del av information motsvarande den som vi fått idag?

Särskilda informationstillfällen kan arrangeras efter önskemål. Kontakta Linda Magné eller Anneth Lundahl via kontaktuppgifter på www.sveus.se så kan de förmedla förfrågan till den eller de som kan hålla informationen.