Frågor och svar

Om Sveus

Vad är Sveus?

Sveus är ett forsknings- och utvecklingsarbete där sju landsting/regioner samverkat för att utveckla förfinade metoder för sjukvårdens ledning och styrning. Arbetet har bedrivits i nära samverkan mellan huvudmän, specialitetsföreningar, kvalitetsregister, patientföreningar, Karolinska Institutet och Försäkringskassan. Fler än 50 organisationer har varit involverade i Sveus. En central del i detta arbete är att utveckla bättre verktyg för uppföljning av vårdens resultat (hälsoutfall och resursåtgång). Den viktigaste leverensensen är Sveus analysplattform som möjliggör sambearbetning och analys av sjukvårdsdata från olika källor.  Syftet är att skapa bättre möjligheter för vårdgivare och landsting/regioner att kontinuerligt utveckla vården baserat på kunskap och fakta. De nya uppföljningssystemens egenskaper beskrivs nedan. 

  • Utvecklade i bred samverkan mellan vårdens aktörer.
  • Presenterar en gemensam bild av hälsoutfall och resursåtgång (vårdens effektivitet).
  • Är utformade för att möjliggöra rättvisande jämförelser.
  • Ska kontinuerligt inhämta data och återkoppla via web-gränssnitt och andra format.

Sju landsting/regioner har deltagit i utvecklingsarbetet:

  • Landstinget Dalarna
  • Region Jämtland Härjedalen
  • Region Skåne
  • Stockholms läns landsting
  • Landstinget i Uppsala län
  • Västra Götalandsregionen
  • Region Östergötland

Vad är syftet med Sveus?

Syftet med Sveus är att skapa bättre möjligheter för vårdgivare och landsting att följa upp och analysera den vård som bedrivs. Sveus analysplattform är ett verktyg för verksamhetsutveckling.

På detta sätt skall Sveus bidra till:

  • En patientcentrerad och jämlik vård som utifrån tillgängliga resurser ger så god hälsa som möjligt.
  • En stimulerande arbetsmiljö för de som arbetar inom vården. 

Hur ser Sveus organisation ut?

Fler än 50 organisationer har deltagit i utveckingsarbetet; landsting/regioner, medicinska specialitetsföreningar, kvalitetsregister, patientföreningar, akademi och myndigheter. Koordinering sker genom ett gemensamt programkontor som drivs av forskningsbolaget Ivbar samt en gemensam styrgrupp som inkluderar landstingen, SKL och KI. Två av de ursprungliga deltagande landstingen har en i dag en mera passiv roll i arbetet.

Sveus arbete bedrivs i olika utvecklingsprojekt med fokus på sju specifika patientgrupper: stroke, förlossningsvård, diabetes, ryggkirurgi, obesitaskirurgi, höft- och knäprotesoperationer och bröstcancer.

Hur har valet av patientgrupper gått till?

Under början av 2013 genomfördes en förstudie där ett antal diagnosområden analyserades utifrån samhällsbörda, variation i resultat som ett mått på möjlig förbättringspotential, organisatorisk komplexitet och datatillgång. Utifrån denna analys valde de deltagande landstingen ut vilka områden de ville driva vidare baserat på deras aktuella prioriteringar. Valet av patientgrupper har även utgått från att Sveus ska visa en bredd av diagnoser och patientgrupper för värdebaserad uppföljning och ersättning.  

Varför behövs Sveus för att sammanställa resultat, finns inte allt redan i kvalitetsregistren?

Sveus kopplar samman de data som samlas in i kvalitetsregistren med landstingens patientadministrativa system, Statistiska centralbyrån (SCB) och Försäkringskassan (alla dessa datakällor kan inte anslutas i driftsmiljö). Detta möjliggör uppföljning av resultaten utifrån värde – det vill säga både hälsoutfall och kostnader. Sveus möjliggör också rättvisande jämförelser mellan vårdgivare eftersom hänsyn kan tas till många olika individfaktorer, samt identifikation av hälsoutfall som normalt sett inte samlas in i kvalitetsregistren. Exempel på detta är komplikationer som hanteras på andra kliniker än de som rapporterar in till ett specifikt register.  

Om Sveus uppföljningssystem

Vad är nytt med Sveus uppföljningssystem?

  1. Uppföljningssystemen är utvecklade i bred samverkan mellan vårdens aktörer.
    – Fler än 50 organisationer har varit involverade i arbetet, inklusive berörda specialitetsföreningar, kvalitetsregister, patientföreningar, landsting/regioner, universitet och Försäkringskassan.
  2. Uppföljningssystemen presenterar en gemensam bild av hälsoutfall och resursåtgång (vårdens effektivitet).
    – Fokuserar på de hälsoutfall som är mest relevanta för patienten. 
    – Beaktar så stor del av vårdprocessen som möjligt med data från många olika källor.
    – Presenterar uppföljning av olika patientgruppsområden i ett gemensamt format
  3. Uppföljningssystemen är utformade för att möjliggöra rättvisande jämförelser.
    – Resultat justeras utifrån behandlade patienters förutsättningar (s.k. casemix-justering).
    – Information struktureras i enlighet med Nationell informationsstruktur (Socialstyrelsen).
  4. Uppföljningssystemen ska kontinuerligt inhämta data och återkoppla via web-gränssnitt och andra format
    – Ger kontinuerlig och lättillgänglig återkoppling för att understödja fortlöpande förbättringsarbete och identifiering av avvikelser.

Vem är målgruppen för Sveus uppföljningssystem; huvudman, vårdgivare, verksamhetschef och/eller behandlande personal? 

De huvudsakliga målgrupperna för Sveus uppföljningssystem är landsting/regioner, vårdgivare, verksamhetsledningar och behandlande personal. Systemen är till för att alla nivåer ska få återkoppling kring uppnådda hälsoutfall och resursåtgång samt kunna jämföra dessa med andra vårdgivare och landsting/regioner. Systemen är till för att stödja och utvärdera förbättringsarbete i vården, vilket kan ske på alla nivåer. 

Vad innebär casemix?

Hur patientsammansättningen ser ut varierar ofta mellan vårdgivare – detta brukar kallas vårdgivarens casemix. Att ta hänsyn till detta är viktigt både för att jämförelser mellan vårdgivare ska bli rättvisa och för att eventuell ersättning ska bli rättvis. 

I flera fall har vi i Sveus sett exempel på hur en ojusterad analys kunnat leda till fel slutsatser. I vissa fall har enskilda vårdgivare eller landsting sett ut att prestera sämre än genomsnittet när man i själva verket presterat som förväntat, givet de patienter man tar hand om. I andra fall har vårdgivare sett ut att prestera bättre än andra när det i själva verket berott på att patienterna haft bättre förutsättningar.

Hur vet man att variation i utfallet beror på variation i vårdens insatser snarare än på andra faktorer?

Genom att i analysen ta hänsyn till så många faktorer som möjligt som vårdgivaren inte kan påverka kommer dessa analyser närmare i att isolera effekten av vårdgivarens insatser på hälsoresultaten. Statistisk analys är dock ingen exakt vetenskap och det finns alltid faktorer som inte går att justera för.  

Hur får jag tillgång till Sveus analysplattform?

Om du är verksam inom ett av de uppkopplade landstingen och har ett gilitigt SITHS-kort kan du få tillgång genom att kontakta din landstingsrepresentant. Läs mer »

Om databehandling

Hur behandlas data i Sveus forskningsarbete

Varje delprojekt i Sveus drivs som ett eget forskningsprojekt som godkänts av etisk kommitté. För varje delprojekt har en forskningsdatabas skapats där data från kvalitetsregister, patientadministrativa system, Försäkringskassan, Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån (SCB) kopplats ihop. Sammanlänkningen har skötts av SCB, som ersatt personnummer med ett anonymt studienummer för att enskilda patienter inte ska kunna identifieras i materialet. Data har sedan analyserats statistiskt för att identifiera vilka faktorer som påverkar hälsoutfall och resursåtgång, vilket presenterats på gruppnivå. Endast analytiker som arbetar inom respektive projekt har tillgång till data. 

Vilken koppling finns till kvalitetsregistren?

Data från kvalitetsregistren används för information om casemix-faktorer av betydelse för resursåtgång och hälsoutfall samt för data om hälsoutfall och i vissa fall resursmått för den aktuella patientgruppen. En representant för respektive kvalitetsregister har deltagit i expertgruppens arbete. 

Innebär de värdebaserade systemen att vårdpersonalen kommer att få ytterligare rapporteringsbörda som kostar både tid och pengar?

En utgångspunkt i arbetet är att det i så stor utsträckning som möjligt ska baseras på existerande system, så att ingen extra datainsamlingsbörda ska behöva läggas på vården. Inom vissa områden kan rapportering behöva justeras inför framtiden, men det kan också innebära att man kan ta bort rapportering som inte längre anses nödvändig. 

Hur behandlas data i Sveus driftsatta uppföljningssystem

Inom Sveus driftsatta uppföljningssystem hanteras data utifrån en modell som är framtagen av Sveus juridiska expertgrupp bestående av landstingens jurister och personuppgiftsombud. Läs Sveus policydokument »

Om patientens perspektiv

Varför skulle ändrad ledning och styrning av vården samt förbättrade uppföljningssystem leda till friskare patienter – alla gör väl sitt bästa redan?  

Genom att följa upp hela vårdkedjan ges bättre förutsättningar för en integrerad vård där patienter löper mindre risk att falla mellan stolarna. 

Ett ökat fokus på att mäta och jämföra uppnådda hälsoutfall när hänsyn är tagen till patientsammansättningen ger vårdgivarna ytterligare möjligheter att arbeta med förbättringsarbete och lära av de goda exempel som kan identifieras med hjälp av Sveus uppföljningssystem. 

Hur kommer patientens perspektiv in i projektet?

Centralt för Sveus är att det som mäts och följs upp skall vara relevant för patienten. Detta har därför varit utgångspunkten i Sveus expertgruppsarbete där även patientföreningar finns representerade. Ofta används så kallade patientrapporterade hälsoutfall där patienten själv avgör sin egen hälsostatus. 

Hur mäter man patientens upplevda hälsotillstånd eller hälsoutfall?

De patientrelevanta hälsoutfallen behöver identifieras för varje patientgrupp – detta är en central del i arbetet i Sveus expertgrupper. Patientrapporterade utfallsmått (PROM, från engelskans Patient Reported Outcome Measures) som ofta väger in flera aspekter av patientens livskvalitet är en viktig komponent i detta.  Denna typ av mått samlas idag in i flera kvalitetsregister och andra bedriver pilotverksamhet för att börja samla in dem.

Hur ska patienter med multisjuklighet och kroniskt sjuka kunna följas upp?

Kroniskt sjuka patienter kan följas genom att vården delas in i kortare vårdepisoder, t.ex. ettårscykler. Genom att dela upp vårdepisoden på detta sätt kan vårdgivare få kontinuerlig återkoppling kring hälsoutfallen i patientgruppen samtidigt som patienterna även följs upp över en längre tid. Sveus arbete inom diabetes är ett exempel på detta.

Det är självklart svårare att mäta hälsoresultat för patienter med komplicerade sjukdomstillstånd. Utvecklingen av nya uppföljningssystem behöver därför få ta tid och ske i samverkan mellan berörda parter. Sannolikt kommer teknikutvecklingen att underlätta resultatuppföljning. Till dess kan vi hoppas att förändrade synsätt och arbetsmetoder för mindre komplicerade patientgrupper ger positiva effekter för de mer komplicerade tillstånden. 

Finns det en risk att man väljer bort dyra riskgrupper när man kan räkna på detta sätt så att vården blir ojämlik?

Tvärtom, en central komponent i Sveus-arbetet är att ta fram metoder för att justera jämförelser och ersättningar utifrån de behandlade patienters förutsättningar och behov.  

Hur kan nya landsting/regioner ansluta sig till arbetet?

Sveus styrgrupp har som ambition att alla landsting ska få möjlighet att ta del av analysplattformen. Arbetet med att hitta en modell för långsiktig förvaltning pågår.  

Kan man lita på resultaten?

Sveus har en bred ansats för att ge en så heltäckande bild som möjligt av vården för respektive patientgrupp och analysarbetet har genomförts av expertgrupp med en bred expertis inom det aktuella området.  Siffrorna som finns i nationella och landstingens register är den bästa tillgängliga informationen om hur vården bedrivs och vilka hälsoutfall som uppnås. I respektive jämförelserapport är datakvalitet, metod för bearbetning av data samt modeller för statistisk analys tydligt specificerade och följer vedertagna vetenskapliga metoder för registeranalys. Eventuella osäkerheter på grund av bristande kvalitet i dataunderlaget har lyfts fram i rapporterna. 

Kan resultatet vara påverkat av hur vårdgivare registrerar i de patientadministrativa systemen? 

Vårdgivare registrerar till viss del olika och har olika rutiner för registrering i patientadministrativa system vilket kan påverka jämförbarheten av data. De flesta analyser utgår dock ifrån nationella standarder för diagnoskodning (ICD-10) och åtgärder (KVÅ), vilket ger en gemensam bas för de viktigaste variablerna ur dessa system. Till uppföljningssystemen kommer rapporteringsinstruktioner tas fram för att ytterligare säkerställa harmonisering mellan olika landsting/regioner och vårdgivare, vilket kommer minska dessa skillnader.