Överläkaren Gunilla Hallberg: Det är lustfyllt att jobba med Sveus analysplattform

Engagemang bland medarbetarna. Det är nyckeln till ett målmedvetet och kontinuerligt förbättringsarbete i vården. Det tycker Gunilla Hallberg, överläkare i obstetrik i på Akademiska sjukhuset i Uppsala, som tillsammans med sina kolleger som bäst förbereder sig för att börja använda Sveus analysplattform i det dagliga förbättringsarbetet. – Det är väldigt lustfyllt att jobba med de här förutsättningarna, säger hon.

Förlossningsvården på Akademiska sjukhuset är en stor verksamhet. Här föds fler än 4000 barn varje år, i genomsnitt ett drygt fotbollslag per dygn. Kliniken har en stor förlossningsenhet, och en BB-avdelning. När vi träffar Gunilla Hallberg kommer hon i sällskap med de två avdelningscheferna - Ann Båth, som basar för förlossningen och Hanna Waernér, som leder det dagliga arbetet på BB. Det är ingen slump att hon tagit med sina kolleger till intervjun.

–        För oss är det otroligt viktigt att vi gör det här arbetet tillsammans. Och inte bara vi tre utan hela personalen. Det enda sättet att verkligen åstadkomma förbättring är att komma innanför pannbenet på folk. Man måste ha personalen med sig och involvera alla i arbetet, säger Ann Båth.

Uppsala är ett av sju landsting som engagerat sig i uppbyggnaden av Sveus analysplattform. På Akademiska sjukhuset finns ett starkt engagemang för idén att den data som vården samlar in i högre grad måste komma patienterna till del i form av förbättrade hälsoutfall. Men historiskt har arbetet gått trögt.

–        Sjukvården ägnar mycket tid och resurser åt att rapportera patientdata i journaler och kvalitetsregister. Det är förstås viktigt att mäta och följa upp men problemet är att återkopplingen till de som bedriver vården har varit alldeles för långsam och komplicerad, säger Gunilla Hallberg och fortsätter:

–        Det är för det första väldigt svårt att få ut relevant data och när man till slut har data har den ofta hunnit bli så gammal att det inte går att dra några slutsatser kring hur det ser ut i dag, säger hon.

Uppsala var bland de första landstingen att få in patientdata i Sveusplattformen. Och sedan den driftsattes förra året har Akademiska sjukhuset arbetat aktivt med frågan om hur data från systemet bäst kan användas. Förlossningsvården har kommit allra längst.

–        Vi har jobbat mycket med verksamhetsutveckling tidigare och vi är vana att jobba professionsöverskridande. Men jag har ofta upplevt att vi haft svårt att förstå orsakerna till varför våra resultat ser ut som de gör. När möjligheten att jobba med Sveus analysplattform dök upp tyckte vi att det var väldigt intressant, säger Gunilla Hallberg.

Några saker har varit särskilt viktiga när Gunilla Hallberg och hennes kolleger valt att arbeta med Sveus analysplattform.

–        Det första är att plattformen analyserar färsk data, den feedback vi får är momentan. Det skapar ett helt annat engagemang när vi vet att den data vi tittar på beskriver nuläget - inte hur det såg ut för ett par år sedan. Dels är data case-mix-justerad (kompenserad för bakgrundsfaktorer som förväntas påverka behandlingsutfallet) vilket innebär att vi jämför päron med päron.

–        En tredje sak är att systemet automatiskt identifierar områden där vår klinik avviker i jämförelse med andra. Tack vare detta har vi nu bestämt oss för att jobba med fem specifika områden där vi tror att vi kan förbättra resultaten.

De fem förbättringsområden som analysplattformen identifierat för förlossningsvården på Akademiska sjukhuset är:

  • Minska antalet förlossningsrelaterade infektioner
  • Minska antalet mödrar som får problem med urinretention
  • Minska antalet nyfödda med apgarpoäng under 7 efter fem minuter (apgar-skalan går från 0-10 och är ett mått på nyföddas vitalitet)
  • Minska antalet kejsarsnitt för gruppen Robson 1 (fullgångna förstföderskor där förlossningsstarten är spontan)
  • Minska antalet igångsättningar

Därutöver vill kliniken hålla ett särskilt öga på hur patientnöjdheten utvecklas.

–        Om vi skulle få bra medicinska resultat men låga betyg från patienterna så har vi missat något oerhört viktigt. Så får det inte bli och därför kommer vi att ägna den frågan också särskild uppmärksamhet i det här arbetet, säger Gunilla Hallberg.

Rent praktiskt kommer navet i förbättringsarbetet vara morgonsamlingen där personalen träffas för att starta arbetsdagen. Mitt på väggen hänger en stor monitor. Där kommer någon av cheferna, med start under hösten, kontinuerligt visa hur det går i de olika förbättringsprojekten.

–        Vår grej är att alla ska vara med. Då tror vi det är viktigt att alla får regelbunden feedback på hur resultaten förändras. Det finns ett jättestort engagemang i personalgruppen för det här sättet att arbeta, säger Hanna Waernér.

Hon får medhåll från kollegerna.

–        De insikter vi får genom Sveus hjälper oss att förstå vad vi gör bra och vad vi kan förbättra. Vi får underlag och anledning att ha de här samtalen i personalgruppen kontinuerligt. Dessutom är det kul, säger Ann Båth.

En utmaning i arbetet med Sveus analysplattform har varit att kvalitén på en del av den data som ligger till grund för analyserna varierar. Det har hanterats genom ett omfattande valideringsarbete som bedrivits av expertgrupper med medicinsk spetskompetens för var och en av de sex patientgrupper som hittills ingår i arbetet.

–        Vi har aldrig haft något verktyg som är bättre än det här. Och när vi jobbar med uppföljning och utveckling baserad på de data vi matar in tror jag också att vi kommer att bli mer noggranna och angelägna om att det blir rätt från början. Successivt leder det till att datakvalitén förbättras ytterligare, säger Gunilla Hallberg. 


Fler nyheter: